Tackarrrrr!
Nu säger jag för evigt hejdå till denna bloggadress. Fina, underbara läsare, följ gärna med mej till min nya blogg! Den är oändligt mycket coolare! Thanks to Anna :)
Meet me at: frunberattar.blogspot.com
Ledsen glad ledsen.
Veckan som gått. Tänker vara uppriktig.
Jag inledde den som jag avslutade förra veckan. Med ledsamhet. Att vara gift. Att ha två barn. Hus. Hund. Ett liv. Är inte alltid en dans på rosor. För vissa, kanske (läs: mammorna i Mama). Dock inte för mej.
Slutet av veckan så, fick mej på bättre tankar. Blev plötsligt glad och lättsam igen.
En fin, fin vän kom på besök. Någon jag alltid längtar efter. Någon jag alltid önskar bodde ett stenkast away.
Malin.
Som är den finaste vän någon kan ha. Som lyssnar och förstår. Som ger de bästa råden. Som har den härligaste runda magen ever!!!
Hon kom till mej. Och med henne, Markus. Som vek servetterna till coola båtar och var så glad att jag blev smittad ändå in på själen.
De tu förgyllda våra vardagar (Annica och Henrik oxå, en kväll!).
De gjorde definitivt Lennons dagar till något särskilt.
Ungarna blev lika förälskade i dem som jag är <3
En av kvällarna tittade jag ut från köket och blev alldeles varm om hjärtat. Någon viker servetter. Någon leker och skrattar med mina ungar. Någon grillar. Och en hund stör. Det mesta bleknar i jämförelse.
En av kvällarna fick jag ha min vän för mej själv. Och vad är annars brukligt än prat, mat och pedikyr?!?
Sen åkte de. Och jag var fortfarande glad.
Tills de satans-jävla-helvetes-skitmaskrosorna förstörde allt. Alltså jag hatar dem!!! Hatar dem så mycket att jag inte klarar av att dra upp dem själv, eftersom jag då eldar upp mej ännu mer över hur mycket jag hatar dem. Så maken fick döda äcklena medan jag fortsatte att vara arg. För maskrosor, maskrosor är så fula att jag vill grina fult!!!!
And I think that´s all I have to say about that.
Nu har vi semester. Hela familjen. Och det är jag så glad över. I två veckor. Sedan ska jag bli lite trumpen igen. För då åker maken bort. I TRE (satans) veckor! Lajbans, för mej. Det blir alltså jag, ungarna, hunden och maskrosorna. Kul. Verkligen. Jag är glad. Jag är fan gladast av alla!
Glory days!
50-talet.
Jag tänker att jag borde byta stil. Eller rättare sagt, jag tänker att jag borde SKAFFA mej en stil. För någon sådan har jag inte. Jag kan liksom aldrig säga att, det där, det där är så mycket JAG. Jag är mer, åh vilken fin tröja, den köper jag. Vare sej den har ett tryck med en döskalle eller är kantad med vit spets. Det här med mode förvirrar mej väldigt.
Men så var vi bjudna på 50-talsfest. Och när jag hade förvånat mej själv med snyggt klänninginköp, började jag inse att jag kanske är lite Rocka Billy sådär. Så tittade jag på några foton av Marilyn Monroe. Försökte härma hennes putande läppar. Det gick sådär. Men ändå, jag gillar stilen!
För att inte tala om hur mycket jag gillar maken i den stilen. Jösses! Frågan är bara hur jag ska få honom att gilla den, han också...? För se, det gör han inte. Oh, no! Han gillade mest att han åter fick ha en cigg i mungipan efter alla år.
Men visst skulle vi passa in på 50-talet?!
Innan vi gick på festen kom några grannar över på fördrink. Och såklart skulle det fotas. Johan var märkbart irriterad. För hur vi än vände och vred på oss, så blev vi inte nöjda.
Check out the ladies! Anette, jag och Anki.
En gång till...
...och så igen...
Tills vi insåg att det är så här vi ser ut. Inga putmunnar eller poser blir bättre.
Det var iallafall som att kliva rakt in i 50-talet när vi anlände till festen.
Och maten! Det bästa som finns! Hamburgers.
Trevligt sällskap, vin (aningen för många glas), öl och härlig musik.
Sanna, Anette och Mia. Sistnämnda självaste värdinnan och 30-åringen.
Kvällens höjdpunkt - att jag vann första pris som bäst klädda 50-talsbrud. Alex blev bäst klädda manliga. Jamen, kolla så snygga vi var ;)
Man borde kunna klicka på bilden för att få den större. Jag fick den överskickad av Sanna och sånt där med storlek på filer eller vad det nu heter, det fattar jag inget av. Men som sagt, prova klicka.
Temafester är så himla kul! Denna inget undantag. Tusen tack all inblandade för en fantastiskt rolig kväll!!!
Jag fortsätter funderar på det här med att anamma stilen. Den är ju asläcker! Men jag kommer aldrig orka go all in. Kanske duger jag som jag är ändå. Lite halvtråkig sådär. Sen kan jag bjuda till när det väl gäller :)
Men så var vi bjudna på 50-talsfest. Och när jag hade förvånat mej själv med snyggt klänninginköp, började jag inse att jag kanske är lite Rocka Billy sådär. Så tittade jag på några foton av Marilyn Monroe. Försökte härma hennes putande läppar. Det gick sådär. Men ändå, jag gillar stilen!
För att inte tala om hur mycket jag gillar maken i den stilen. Jösses! Frågan är bara hur jag ska få honom att gilla den, han också...? För se, det gör han inte. Oh, no! Han gillade mest att han åter fick ha en cigg i mungipan efter alla år.
Men visst skulle vi passa in på 50-talet?!
Innan vi gick på festen kom några grannar över på fördrink. Och såklart skulle det fotas. Johan var märkbart irriterad. För hur vi än vände och vred på oss, så blev vi inte nöjda.
Check out the ladies! Anette, jag och Anki.
En gång till...
...och så igen...
Tills vi insåg att det är så här vi ser ut. Inga putmunnar eller poser blir bättre.
Det var iallafall som att kliva rakt in i 50-talet när vi anlände till festen.
Och maten! Det bästa som finns! Hamburgers.
Trevligt sällskap, vin (aningen för många glas), öl och härlig musik.
Sanna, Anette och Mia. Sistnämnda självaste värdinnan och 30-åringen.
Kvällens höjdpunkt - att jag vann första pris som bäst klädda 50-talsbrud. Alex blev bäst klädda manliga. Jamen, kolla så snygga vi var ;)
Man borde kunna klicka på bilden för att få den större. Jag fick den överskickad av Sanna och sånt där med storlek på filer eller vad det nu heter, det fattar jag inget av. Men som sagt, prova klicka.
Temafester är så himla kul! Denna inget undantag. Tusen tack all inblandade för en fantastiskt rolig kväll!!!
Jag fortsätter funderar på det här med att anamma stilen. Den är ju asläcker! Men jag kommer aldrig orka go all in. Kanske duger jag som jag är ändå. Lite halvtråkig sådär. Sen kan jag bjuda till när det väl gäller :)
Semester...?
Fast ärligt! Jag läser nya Mama och undrar vilka insändarmammorna EGENTLIGEN är?!? På rille nu!
På frågan om vad de gör hela somrarna och vad som är så härligt med att vara ledig med barnen, svarar några typ så här: "Att få tillbringa tid tillsammans, med härliga bad och långa grillkvällar. Äta glass och sitta på fik i mysiga gränder."
Och det är då jag undrar vad det är för fel på mej och mina barn.
Okej, grillkvällar ÄR mysiga, men långa...I don´t know ´bout that. Hos oss är det mer, nähä ni ska inte äta nåt nä. Och jaha, ni är klara nu och vill alltså göra allt annat än att sitta kvar vid bordet och umgås civiliserat.
Härliga bad, sedan. Bad, absolut! Härliga, vet jag väl inte. Det är mer, oh shit, var fan är den andra nudå?!
Äta glass, hell yeah! Men på fik i mysiga gränder?!?! Ehhhh, what?!? När orkar man söka upp dessa fik och vågar man sitta ned där?! Inte jag iallafall. Jag skulle vara livrädd att mina barn skulle förstöra skira kaffekoppar och störa bohemerna som hänger där med sina stafflin.
Let´s be honest! Visst är det UNDERBART och HÄRLIGT och allt det där, med semester. Men man ska inte överdriva. Jag läser i Mama om hur mysigt alla tycker att det är med ledighet utan krav och blablablabla. Ledighet or not, hemma hos oss gnälls det ändå. Vi är ändå trötta och griniga ibland. Stressade. Snoriga och allt det där man också är under dagissäsongen.
Idag åt vi glass på en bänk. Utan våtservetter och papper. Och det var sannerligen INTE avkopplande och härligt! Det tog typ 2 minuter och sedan rann bådas glassar åt helvete och allt blev kladdigt och alla blev arga.
Visst är det mysigt att vara ledig tillsammans med barnen. But still! Let´s not överdriva.
Eller är jag ensam om att tycka så...?
På frågan om vad de gör hela somrarna och vad som är så härligt med att vara ledig med barnen, svarar några typ så här: "Att få tillbringa tid tillsammans, med härliga bad och långa grillkvällar. Äta glass och sitta på fik i mysiga gränder."
Och det är då jag undrar vad det är för fel på mej och mina barn.
Okej, grillkvällar ÄR mysiga, men långa...I don´t know ´bout that. Hos oss är det mer, nähä ni ska inte äta nåt nä. Och jaha, ni är klara nu och vill alltså göra allt annat än att sitta kvar vid bordet och umgås civiliserat.
Härliga bad, sedan. Bad, absolut! Härliga, vet jag väl inte. Det är mer, oh shit, var fan är den andra nudå?!
Äta glass, hell yeah! Men på fik i mysiga gränder?!?! Ehhhh, what?!? När orkar man söka upp dessa fik och vågar man sitta ned där?! Inte jag iallafall. Jag skulle vara livrädd att mina barn skulle förstöra skira kaffekoppar och störa bohemerna som hänger där med sina stafflin.
Let´s be honest! Visst är det UNDERBART och HÄRLIGT och allt det där, med semester. Men man ska inte överdriva. Jag läser i Mama om hur mysigt alla tycker att det är med ledighet utan krav och blablablabla. Ledighet or not, hemma hos oss gnälls det ändå. Vi är ändå trötta och griniga ibland. Stressade. Snoriga och allt det där man också är under dagissäsongen.
Idag åt vi glass på en bänk. Utan våtservetter och papper. Och det var sannerligen INTE avkopplande och härligt! Det tog typ 2 minuter och sedan rann bådas glassar åt helvete och allt blev kladdigt och alla blev arga.
Visst är det mysigt att vara ledig tillsammans med barnen. But still! Let´s not överdriva.
Eller är jag ensam om att tycka så...?
Ett litet matinslag.
Jag: "Vince, vill du ha fil?"
Vince: "Neeeeeeej!"
Jag: "Vill du ha smörgås?"
Vince: "Neeeeeej!"
Så han äter skivad leverpastej och ost. Argt förstås.
Men igår på lunchen, åt han. För fort. Satt spagetti i halsen. Och blev arg. Men maten var god. Därför delar jag med mej av mitt senaste påhitt, som jag skapade endast för att få i ungarna några grönsaker.
Och var är grönsakerna, you may wonder?! Jo, serni! Det är DET som är det finurliga.
Skiva zucchini, paprika och champinjoner. Hacka purjolök. Stek alltsammans tills det får en brun och fin yta. Tillsätt sedan en bruk krossad tomat och ganska mycket tomatpuré. Krydda med basilika, oregano, timjan och dragon. Salta och peppra. Låt puttra. Tillsätt sedan mellangrädde så att det blir ganksa "rinnigt". Låt puttra igen. Mer salt och peppar?! Mixa sedan hela såsen med en stavmixer så att den blir slät. Blanda sedan i kokt spagetti och rör om. Servera med parmesanost. Hur gott som helst. Tycker till och med ungarna. Och de har inte den blekaste aning om att det finns både paprika, purjo och zucchini i såsen. Slugt lagat av mej!
Igår cyklade vi ner till vattnet. Ingen cyklade ner i diken fyllda med brännässlor. MEN någon sprutade ner några med vattenpistol. En liten människa kastade också ganska mycket lera. Mest på sej själv. Och blev arg. Båda ungarna blötte ner sina byxor och fick cykla hem byxlösa. But other than that, it was fine!
Så rart att man svimmar.
Nu måste jag återgå till frukosten. Den lilla ropar käääääää, käääää! Vilket betyder att han vill ha kex. Men det får han inte till frukost så jag ger honom en skorpa istället. Han blev lite arg. Märkligt ;)
Vince: "Neeeeeeej!"
Jag: "Vill du ha smörgås?"
Vince: "Neeeeeej!"
Så han äter skivad leverpastej och ost. Argt förstås.
Men igår på lunchen, åt han. För fort. Satt spagetti i halsen. Och blev arg. Men maten var god. Därför delar jag med mej av mitt senaste påhitt, som jag skapade endast för att få i ungarna några grönsaker.
Och var är grönsakerna, you may wonder?! Jo, serni! Det är DET som är det finurliga.
Skiva zucchini, paprika och champinjoner. Hacka purjolök. Stek alltsammans tills det får en brun och fin yta. Tillsätt sedan en bruk krossad tomat och ganska mycket tomatpuré. Krydda med basilika, oregano, timjan och dragon. Salta och peppra. Låt puttra. Tillsätt sedan mellangrädde så att det blir ganksa "rinnigt". Låt puttra igen. Mer salt och peppar?! Mixa sedan hela såsen med en stavmixer så att den blir slät. Blanda sedan i kokt spagetti och rör om. Servera med parmesanost. Hur gott som helst. Tycker till och med ungarna. Och de har inte den blekaste aning om att det finns både paprika, purjo och zucchini i såsen. Slugt lagat av mej!
Igår cyklade vi ner till vattnet. Ingen cyklade ner i diken fyllda med brännässlor. MEN någon sprutade ner några med vattenpistol. En liten människa kastade också ganska mycket lera. Mest på sej själv. Och blev arg. Båda ungarna blötte ner sina byxor och fick cykla hem byxlösa. But other than that, it was fine!
Så rart att man svimmar.
Nu måste jag återgå till frukosten. Den lilla ropar käääääää, käääää! Vilket betyder att han vill ha kex. Men det får han inte till frukost så jag ger honom en skorpa istället. Han blev lite arg. Märkligt ;)
Hanging around.
Jag och Lennon är inte så snälla. För när lillebrorsan har somnat bakom myggnätet,
plockar vi fram varsin chokladpralin. Dessa mumsar vi på medan jag bloggar och Lennon pratar. Kanske kommenterar jag inte allt han säger. Kanske mmmmmmar jag lite frånvarande. Men han verkar inte så ledsen för det. Förutom när han frågar; "Hur många är det här?" och visar upp ett antal fingrar. Då MÅSTE jag svara, annars blir han galen. Och det blir jag snart också. För den här "hur många fingrar-leken" pågår 24/7 och den är inte rolig kan jag meddela.
Kanske inte så snällt av mej och Lennon. Att fika utan lilleman. Men lugnt och skönt och inte så kladdigt.
Vi har en hängdag idag. Ingen på besök och ingenstans åker vi. Det märks. Min äldsta är rastlös och kan inte hitta på någonting att göra. Jag tänker att vi måste ha fler sådana här dagar. För mina barn ska kunna leka själva! Jag vill att de ska ha fantasi nog att hitta på roliga saker här hemma. Inte hela tiden kräva kamrater eller vårt sällskap. Men uppebarligen behöver min äldsta lite övning i det här med att sysslesätta sej själv. Det är min fulla övertygelse att jag gör något bra för mina barn i och med att lära dem detta.
På förmiddagen, innan lilla hade somnat, tittade jag ut genom fönstret. Tyckte att det varit lite för tyst och lugnt. Det brukar ju vanligtvis betyda att ungarna far med otyg. Men inte denna gång. De sprang omkring på gräset och kastade boll. Så gulliga med varandra att jag inte vågade försöra deras lek med min kamera. Därför smygknäppte jag en bild genom fönstret.
Så, vill jag att mina barn ska göra oftare. Roliga saker utan att det behöver innbära utflykt, resa eller besök. De har ju varandra. Och Geisha som ÄLSKAR bollar.
Kanske inte alltid att hon förstår vad leken går ut på. But still. Hon VILL leka!
Vi hänger omkring, som sagt. Jag gör det i mina söta shorts som jag inhandlade igår. Mycket nöjd är jag. Men väldigt, väldigt osäker på om jag kanske inte är för gammal för dem. Vad säger ni? Ärligt nurå! Can I pull them off?
Snart vaknar Vince. Då packar vi oss iväg på cyklarna och kör till vattnet. Försöker undvika att cykla ner i diken med brännässlor och så. Sen har vi en mysig stund vid vattnet där ingen gnäller och ingen får sand på frukten. Heller ingen som "råkar" skvätta ner någon med vattenpistoler och heller ingen som tar någon leksak från någon annan.
Jorå. Visst. Ovanstående är enkelt att lyckas med. Absolut! Fake it until you make it, har jag hört ska funka.
Nästa inlägg: Lunchtips
So stay tuned...
plockar vi fram varsin chokladpralin. Dessa mumsar vi på medan jag bloggar och Lennon pratar. Kanske kommenterar jag inte allt han säger. Kanske mmmmmmar jag lite frånvarande. Men han verkar inte så ledsen för det. Förutom när han frågar; "Hur många är det här?" och visar upp ett antal fingrar. Då MÅSTE jag svara, annars blir han galen. Och det blir jag snart också. För den här "hur många fingrar-leken" pågår 24/7 och den är inte rolig kan jag meddela.
Kanske inte så snällt av mej och Lennon. Att fika utan lilleman. Men lugnt och skönt och inte så kladdigt.
Vi har en hängdag idag. Ingen på besök och ingenstans åker vi. Det märks. Min äldsta är rastlös och kan inte hitta på någonting att göra. Jag tänker att vi måste ha fler sådana här dagar. För mina barn ska kunna leka själva! Jag vill att de ska ha fantasi nog att hitta på roliga saker här hemma. Inte hela tiden kräva kamrater eller vårt sällskap. Men uppebarligen behöver min äldsta lite övning i det här med att sysslesätta sej själv. Det är min fulla övertygelse att jag gör något bra för mina barn i och med att lära dem detta.
På förmiddagen, innan lilla hade somnat, tittade jag ut genom fönstret. Tyckte att det varit lite för tyst och lugnt. Det brukar ju vanligtvis betyda att ungarna far med otyg. Men inte denna gång. De sprang omkring på gräset och kastade boll. Så gulliga med varandra att jag inte vågade försöra deras lek med min kamera. Därför smygknäppte jag en bild genom fönstret.
Så, vill jag att mina barn ska göra oftare. Roliga saker utan att det behöver innbära utflykt, resa eller besök. De har ju varandra. Och Geisha som ÄLSKAR bollar.
Kanske inte alltid att hon förstår vad leken går ut på. But still. Hon VILL leka!
Vi hänger omkring, som sagt. Jag gör det i mina söta shorts som jag inhandlade igår. Mycket nöjd är jag. Men väldigt, väldigt osäker på om jag kanske inte är för gammal för dem. Vad säger ni? Ärligt nurå! Can I pull them off?
Snart vaknar Vince. Då packar vi oss iväg på cyklarna och kör till vattnet. Försöker undvika att cykla ner i diken med brännässlor och så. Sen har vi en mysig stund vid vattnet där ingen gnäller och ingen får sand på frukten. Heller ingen som "råkar" skvätta ner någon med vattenpistoler och heller ingen som tar någon leksak från någon annan.
Jorå. Visst. Ovanstående är enkelt att lyckas med. Absolut! Fake it until you make it, har jag hört ska funka.
Nästa inlägg: Lunchtips
So stay tuned...
Matideér.
Lennon bygger lego och Vince sover. Skulle kunna städa övervåningen, bädda sängen, diska, dammsuga, tvätta fönstren och blablablablabla...
Men jag vill verkligen inte. Jag vill lägga ut ett par matbilder istället.
På sommaren grillas det en massa. Hade kall potatis i kylen och blev förvånad över hur god potatissallad jag råkade göra.
Jag delade potatisen i lagom stora delar. Blandade sedan creme fraiche med dijonsenap. Lade i några basilikablad. Saltade och pepprade. Sedan delade jag cocktailtomater och hackade ett äpple i små bitar. Rörde ihop allt.
Den blev förvånansvärt god.
Lunchen idag.
Lennon: "Vad blir det för mat?"
Jag: "Lax och ris."
Lennon: "Jag tycker inte om lax."
Jag: "Nähä."
Men det gjorde han.
Stekte först laxfileérna så de fick färg. Innan hade jag kryddat dem med dragon, dill och persilja. Salt och peppar förstås. Sedan blandade jag mellangrädde, dijonsenap (bra till allt!), dill, persilja, salt och peppar. Hällde sedan över blandningen på fisken och lät det puttra tills fisken blev färdig. Till det serverade jag ris, ärtor och haricots verts.
Och båda ungarna åt!
Bloggsuget tillfredsställt. Åter till vardagssysslorna.
Men jag vill verkligen inte. Jag vill lägga ut ett par matbilder istället.
På sommaren grillas det en massa. Hade kall potatis i kylen och blev förvånad över hur god potatissallad jag råkade göra.
Jag delade potatisen i lagom stora delar. Blandade sedan creme fraiche med dijonsenap. Lade i några basilikablad. Saltade och pepprade. Sedan delade jag cocktailtomater och hackade ett äpple i små bitar. Rörde ihop allt.
Den blev förvånansvärt god.
Lunchen idag.
Lennon: "Vad blir det för mat?"
Jag: "Lax och ris."
Lennon: "Jag tycker inte om lax."
Jag: "Nähä."
Men det gjorde han.
Stekte först laxfileérna så de fick färg. Innan hade jag kryddat dem med dragon, dill och persilja. Salt och peppar förstås. Sedan blandade jag mellangrädde, dijonsenap (bra till allt!), dill, persilja, salt och peppar. Hällde sedan över blandningen på fisken och lät det puttra tills fisken blev färdig. Till det serverade jag ris, ärtor och haricots verts.
Och båda ungarna åt!
Bloggsuget tillfredsställt. Åter till vardagssysslorna.
Morgonhumör.
Glada miner så här på morgonkvisten.
Lillebror ville inte att storebror skulle leka med gå-vagnen. När storebror ändå gjorde det, blev lillebror lite upprörd.
Då gav storebror lillebror en annan leksak. Den gesten upprörde också.
Lillebror fick istället lite frukost. Han åt två tuggor men sedan blev han arg för att Geisha åt upp smulorna på golvet och för att han tappade sin snuttefilt som han själv inte orkade klättra ned för att hämta.
Helt sjukt hur mycket jag älskar denna arga unge! Men liiiite orolig över detta humör blir man ju. Det påminner alldeles för mycket om mitt eget...
Kärlek, kärlek, kärlek!!!
God morgon då!
Lite mindre.
I våras skickade jag en bild på min mage till en kompis, Malin som inte trodde på mej när jag sa att jag hade too many kilon runt mage och rumpa. Hon ba, nääää sådär säger du jämt. Men tji fick hon när jag skickade bildbeviset.
Men nu ska jag skicka en ny bild till henne. Ge henne lite hopp inför post gravidteten. Hon känner sej nämligen som en elefant just nu och tror på allvar att hon aldrig kommer att bli sej lik igen.
Bilden jag ska skicka är ett bevis på att LCHF, GI, Viktväktarna och andra metoder inte alltid behövs. Jag har, sedan i april, inte ändrat ett skit på min kost. Men! Jag har sprungit tre dagar i veckan.
Och kolla skillnaden!
Jag vill på intet sätt skryta (eller jo, lite förresten), men visa att det faktiskt går utan att späka sej. Utan att behöva sluta med kladdkaka (gud, förbjude), cola, vin, hamburgare, pommes and u name it!
Jag gillar dessutom att springa nowadays. Helt sjukt!!!
Men nu ska jag skicka en ny bild till henne. Ge henne lite hopp inför post gravidteten. Hon känner sej nämligen som en elefant just nu och tror på allvar att hon aldrig kommer att bli sej lik igen.
Bilden jag ska skicka är ett bevis på att LCHF, GI, Viktväktarna och andra metoder inte alltid behövs. Jag har, sedan i april, inte ändrat ett skit på min kost. Men! Jag har sprungit tre dagar i veckan.
Och kolla skillnaden!
Jag vill på intet sätt skryta (eller jo, lite förresten), men visa att det faktiskt går utan att späka sej. Utan att behöva sluta med kladdkaka (gud, förbjude), cola, vin, hamburgare, pommes and u name it!
Jag gillar dessutom att springa nowadays. Helt sjukt!!!
