Frun berättar

Jag och Lennon är inte så snälla. För när lillebrorsan har somnat bakom myggnätet,



plockar vi fram varsin chokladpralin. Dessa mumsar vi på medan jag bloggar och Lennon pratar. Kanske kommenterar jag inte allt han säger. Kanske mmmmmmar jag lite frånvarande. Men han verkar inte så ledsen för det. Förutom när han frågar; "Hur många är det här?" och visar upp ett antal fingrar. Då MÅSTE jag svara, annars blir han galen. Och det blir jag snart också. För den här "hur många fingrar-leken" pågår 24/7 och den är inte rolig kan jag meddela.

Kanske inte så snällt av mej och Lennon. Att fika utan lilleman. Men lugnt och skönt och inte så kladdigt.



Vi har en hängdag idag. Ingen på besök och ingenstans åker vi. Det märks. Min äldsta är rastlös och kan inte hitta på någonting att göra. Jag tänker att vi måste ha fler sådana här dagar. För mina barn ska kunna leka själva! Jag vill att de ska ha fantasi nog att hitta på roliga saker här hemma. Inte hela tiden kräva kamrater eller vårt sällskap. Men uppebarligen behöver min äldsta lite övning i det här med att sysslesätta sej själv. Det är min fulla övertygelse att jag gör något bra för mina barn i och med att lära dem detta.

På förmiddagen, innan lilla hade somnat, tittade jag ut genom fönstret. Tyckte att det varit lite för tyst och lugnt. Det brukar ju vanligtvis betyda att ungarna far med otyg. Men inte denna gång. De sprang omkring på gräset och kastade boll. Så gulliga med varandra att jag inte vågade försöra deras lek med min kamera. Därför smygknäppte jag en bild genom fönstret.



Så, vill jag att mina barn ska göra oftare. Roliga saker utan att det behöver innbära utflykt, resa eller besök. De har ju varandra. Och Geisha som ÄLSKAR bollar.



Kanske inte alltid att hon förstår vad leken går ut på. But still. Hon VILL leka!

Vi hänger omkring, som sagt. Jag gör det i mina söta shorts som jag inhandlade igår. Mycket nöjd är jag. Men väldigt, väldigt osäker på om jag kanske inte är för gammal för dem. Vad säger ni? Ärligt nurå! Can I pull them off?



Snart vaknar Vince. Då packar vi oss iväg på cyklarna och kör till vattnet. Försöker undvika att cykla ner i diken med brännässlor och så. Sen har vi en mysig stund vid vattnet där ingen gnäller och ingen får sand på frukten. Heller ingen som "råkar" skvätta ner någon med vattenpistoler och heller ingen som tar någon leksak från någon annan.

Jorå. Visst. Ovanstående är enkelt att lyckas med. Absolut! Fake it until you make it, har jag hört ska funka.

Nästa inlägg: Lunchtips

So stay tuned...