Oh, the oro!

Mmmm... Joooo... Nämen, jag känner mej nöjd. Med veckan. Med mina åstadkommanden. Rent professionellt är jag fantastisk! Särskilt när jag dagen efter taltolkningsfadäsen (suget, ni vet!) istället glömmer att taltolka. Jag bara nickar och förstår men struntar tydligen i att den hörande fattar noll. Tolk är jag alltså. Passar ju bra.

Privat är jag också i högform! Jag känner mej oerhört nöjd med min insats som mamma på Vinces 8 månaderskontroll häromdagen. Såklart mötte jag upp maken och sonen. Jag hade några frågor till sköterskan. Ingen som helst betoning på några.

Sköterskan: "Jaha, hur är det med er då?"

Jag (innan Johan ens hunnit ta ansats till att svara): "Nja...näää. Jag vet inte.. Men...harkel, harkel."

Sköterskan: "......"

Hinner inte ställa någon följdfråga förrän jag kör igång.

Jag: "Nämen, jag vet inte. Jag är orolig. Han är så intensiv. Sover nästan aldrig, Gnäller. Skriker mycket. Är inte alls lika lugn som Lennon var. Tänk om det är något fel? Han verkar inte kunna fokusera på en sak."

I could go on! Men jag stannar där och låter resten vara oskrivet. Det hela slutade med en uppsatt tid till barnpsykologen så att vi föräldrar (läs: mamman) kan dryfta våra funderingar kring sonen. Jag som trodde att min karriär som drama queen dog i samband med moderskapet. But uppenbarligen not! 

Så här i efterhand kan jag väl medge att min oro inte alltid är befogad. Men jag ville ju diskutera med sköterskan. Bolla lite bara. Men hon slog på stora trumman och maken grymtade senare något om hur märkligt det är att jag inte kan höra hur jag själv låter.

Och, pja... Måhända är jag oresonlig ibland. Men har en tanke börjat mala kan jag omöjligt släppa den utan DJUPA analyser. Och det är ju mitt barn för guds skull!

Fast jag vet inte egentligen om jag är så orolig som jag fick det att låta. Oh, well... Jag behöver uppenbarligen prata. (Om jag vore gift med mej själv hade jag smällt till mej själv och rutit VÄSSA MEJ!)

Lättare ämnen.

Idag. Jag kom hem. Möttes av denna syn;



Ser ni?! Nä, inte jag heller! Kartongerna är borta!!! Och golvet blänker! UNDERBART!



Tomt. Rent. And I love it!

Den här älskar jag också;



Gud, så ytligt. Men jag är så tillfredsställd av detta köp!

Imorrn är det fredag! Jag ska göra mitt bästa och tolka. Allt som sägs! För jag TROR att det är vad en tolk gör ;)

Efter arbetsdagen drar jag och mina fina familj iväg med vår fiiiiiiina bil. Till Göteborg för att mysa med fina vänner! Det är mycket som är fint just nu. Och det är ju fint :)

Nu. Gotta go sleep! 

 

Kommentarer
Postat av: Ulli

så synd att vi inte kan mysa med er hela kvällen i morgon...men en lunch med 4 barn kan ju bli hur mysig som helst den också...eller...

2010-09-09 @ 22:05:07
Postat av: Cissi H

Är mkt GLAD för din skull min vän!

2010-09-10 @ 10:35:56
Postat av: pia

Äsch, det är väl bra att du fick en tid..om inte annat för att just får bolla!

Även om det säkert bara är din oro som behöver stillas...de finns ju där för oss!



Vad fint ni har, såklart du är lycklig..och fina bilen!

ha en underbar helg!

2010-09-10 @ 11:07:32
Postat av: Karro

Jag har oxå en MYCKET livlig son. Han var ÖVERALLT i den ålden som Vince är i nu... Och är väl fortfarande trots sina 2 år. Men jag tycker ändå han har lugnat sig lite. Så det finns hopp;-)!!

Ha en mysig helg!

Kram K

2010-09-10 @ 12:05:13
URL: http://www.appelblomman.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0