Frun berättar

Hur uselt kan en dag börja?! Hur arg kan jag egentligen bli?! Frågor jag ställer mej idag efter morgon-urballningen.

Nycklar. Nycklar behövs till en jävla massa saker. Till bilen exempelvis. Och då vore det väl utmärkt om jag var kapabel till att hålla reda på just nycklar. One might think. Men se det är jag icke! Ge mej en nyckel och jag tappar bort den. No exceptions! Johan tror att jag skämtar varje gång jag frågar efter en nyckel. Han ba, åh kul skämt! Men det är banne mej aldrig ett skämt! Varje satans gång jag behöver en nyckel så har jag förlagt den. Om jag fått en krona efter varje borttappad nyckel skulle vi ha råd att bygga både övervåning och garage i guld!

Minns ni bilnyckeln jag kastade i dyhålet tillsammans med Geishas pinne i somras? Ni vet, när jag stod med stjärten i vädret och grävde i dyn och ormen simmade förbi? Inte? Läs då inlägget SKIT som finns under juni 2009 (kan någon lära mej hur jag länkar in inlägg bara genom att göra ett ord blått? Malin?!).

Dagens nyckelborttappning var inte i närheten av dyhålepisoden men ändå illa nog att göra mej vansinnig. 

Jag tänker inte återge händelsen av rädsla för att någon läsare känner sej manad att ringa soc. Morgonens språkbruk passar nämligen hemskt, hemskt dåligt att användas in front of the children.

Jag har lugnat ner mej en smula nu. Men efter den förlorade nyckeln, som återfanns i Johans sko (visste väl att han gömt den någonstans!!!), fortsatte min morgon att haverera med allt ifrån bensinautomat som inte funkade till islagning av diverse kroppsdelar i varenda hörn jag passerade.

Så jag fortsätter dagen storslaget med att riva min bebis i huvudet med vigselringen.

Men han blev inte så ledsen. Mest tjock och förvånad ;)