Frun berättar

Vi har varit på semester med Johans familj! I Göteborg. Och gjort oss till åtlöje.

För jag undrar - hur ska man verka som en harmonisk och glädjefylld familj med fyrtio väskor, två vagnar och en arg bebis i släptåg? Beats me!

Så istället körde vi på och visade hela världen hur familjer är på riktigt. Under den polerade ytan av leende barn och föräldrar med oändligt tålamod.

Först och främst, för att klargöra - vi har haft det hur mysigt som helst! Mina fina killar är ljuvliga and I love them. (Men hur kul är det att skriva om?!)

På tågresan,



var min unge och hans kusin de sötaste treåringarna ever! Iallafall under första halvtimmen av resan. Senare fick hela vagnen ta del av deras samtal där vartannat ord ïnnehöll prefixet bajs. Lite skäms man ju. Som mamma.

Vi var på Liseberg. Fantastiskt kul att se Lennons reaktioner på allt! Lika fantastiskt irriterande med människor som trängdes, knuffades eller stod i vägen. Och ja, jag är folkilsk. Särskilt när de befolkar varenda liten centimeter av min närhet.

Fast då ungen ständigt log; 

 

spelade jag vuxen och bet ihop. Jag blängde knappt på någon.

Innan Lennon fanns. När det bara var jag och Johan på semester. Då användes många hotellrumssängar flitigt. Dock inte på detta sätt;



Fast åhhh, vad underbara de är. Mina kids :)

Att äta på restaurang med de två som visas här nedan;



kräver MASSOR av tålamod. För man vill ju inte störa folk. Men om sanningen ska fram så ville jag låta dem hållas. De är så roliga!!! Dock anar jag att de är det, roliga alltså, endast i en moders/mosters ögon.

Storasyster/storkusinen,



skämdes nog en del, I think. Över sin lillebrorsa samt lillkusin. För hur kul är det, när man är sju år gammal, med småungar som låter way too much vart än man befinner sej?! Fina, fina Alma är fantastisk med sitt tålamod, som definitivt överstiger mitt med råge!

Jag fick träffa en av mina bästa vänner och hennes söta dotter;



Vi kunde prata i förvånansvärt många minuter innan ungarna ballade ur. Ni ser början till urballningen på bilden ovan. Jag och vänninan log dock vackert in i kameran. För huvudsaken är ju att VI ser snygga ut på bilden!!! Right, Ulli?!

Vi hann också med att träffa makens bästa vän med sin fina, gravida flickvän. De hävdade att Vince var ljuvlig. Jag tror dem - på dagtid. Nattetid - not so much!



För att summera helgen;

Vi har haft det sååååå kul! Träffat Johans kusiner med familjer och pratat...ehhh...jag menar sagt några meningar till någon men avbrutits av ett gastande alternativt ledset barn. Vi har ätit gott, skrattat, myst och njutit av miljöombytet! Med andra ord har vi haft en underbar, although slightly intensiv, och rolig helg tillsammans!

Åter hemma, sitter vi i soffan, Johan och jag. Ungarna sover och det är lugnt och tyst. Jag tänker att vi nog skulle behöva lite semester.