Frun berättar

Strålande sol i Dalarna när vi anlände på torsdagskvällen. När det så slog om till midsommarafton samt midsommarfirande a la Dalarna drog snålblåsten och regnet igång. Det var särskilt roligt när vi skulle dansa kring midsommarstången. Inte en människa kunde dansa under bar himmel utan att bli genomvåt. Det är någonting med namnet MIDSOMMAR. Det ska liksom regna. Iallafall där jag befinner mej. Det är inte fantastiskt roligt att fira under trädkronor och paraply;



Så som ovanstående bild visar, stod vi alla och tryckte. Ingen kände sej manad att förbarma sej över den färdigklädda midsommarstången som låg orest på gräsmattan;



Så dansen flyttades under tak. Utan midsommarstång i mitten. Men ingen unge klagade. Bara någon enstaka förälder (läs: jag). Min äldsta var överlycklig och dansade små grodorna bland knottjävlarna som varken regnade eller blåste bort;



Innan regnet jagade oss att ta skydd, fixade morfar den finaste midsommarstången i hela Dalarna. Han hade "god hjälp" av unge och hund;



Under tiden passade andra på att göra armhävningar;



Sen spelades det boccia;



Fika efter det. Äldsta åt två bitar från egen tallrik samt halva biten på min (vilket iofs är helt okej med tanke på att grannen stirrandes på min mage undrade om jag skulle ha en till bebis);



Sedan övades det på krypning med snor och dregel everywhere;



Jag blev plötsligt aningen sur när jag insåg att jag ALDRIG får vara med på kort eftersom jag alltid är den som fotar. Det är ju faktiskt midsommar och jag har (för en gångs skull) gjort mej fin. Det vill man ju ha förevigat. Det gick jag omkring och muttrande om en stund, tills Johan ryckte åt sej kameran och visade mej VARFÖR jag sällan BÖR vara med på kort;



Jag tvingade honom att knäppa på! För någon liten sekund måtte jag väl se normal ut. Och pja;



Jag placerade mej så bakom kameran igen och fångade yngsta sonens favorituttryck på bild;



En helt okej midsommar alltså. Trots dans samt matintag under tak.

Dock vill jag tillägga att om jag inte hade haft sådana ljuvliga ungar som jag har, så kan jag garantera att jag gått omkring och varit bitter över regn, blåst, knott och innesittande. Dessutom hade jag NEVER slutat älta hur fan vi kunde åka ifrån det fina vädret hemma, till förmån för nya istiden så här långt norrut!