Frun berättar

Det är lördag och vi är fyrabarnsföräldrar. Easy peasy! Nemas problemas! Jag är som gjord för att vara mamma till många. För visst är det väl så, att barn blir precis som jag vill?! Att om jag skulle få en dotter så blir hon den finaste som finns och visst blir hon väl också intresserad av sådant som jag själlv gillar?! För mina döttrar skulle väl bli som ljuvligaste Alma;



Som älskar djur och hjälper till med hundarna,



roar bebisen,



bakar chokladbollar till fikat medan småkillarna nöjer sej med smulorna (läs: pärlsockret) på golvet,



och visst låter hon dem sitta i knät närhelst de vill (läs: när mamman bloggar),



För om döttrar jag föder gör sådant, då kanske man ska fixa ett par sådana.

Eller så tillverkar vi några pojkar till. För om de är lika underbara som denna;



eller denna;



då kan jag klart ha några stycken.

För lagar mat, det gör jag ändå. Då kan jag lika gärna göra det till fem sex stycken ungar till. Ingen match för en tålmodig mamma som jag själv.

So what?! Det blir lite bråk ibland. Den ena vill ha samma sak som den andra. Någon har långtråkigt och vill hitta på något med just mej när jag lagar mat eller tvättar. En bebis vill inte ligga ensam på golvet och en annan unge behöver hjälp på toa. Och alla vill detta samtidigt. Big deal! Nä, inte alls! Det fixa´la jag.

Eller?!

Så tittar jag på Johan och hoppar till av förvåning. Just ja! Jag hade visst en make också. Och ett liv med mej själv. Och inte vill jag väl stupa i säng varje kväll klockan 20.00 piiiip efter att x antal ungar fått sina behov tillfredställda.

Det är då jag inser att jag bara varit fyrabarnsmamma i endast 9 timmar. Och kanske, kanske, möjligtvis att det är aningen tuffare att ha så många barn på heltid. Hur fantastiska de än är. 

Men jag fattar nu hur lyckligt lottad jag är! För när jag ibland känner mej som supermom, får jag kanske låna min makes syskonbarn. På det viset kan jag ha en hel barnaskara och at the same time behålla min man.

Sen undrar jag - Vad fan hände med typsnittet?!!!!