Upprörande!
Men jag blir så provocerad av människor som anser sej vara bättre än andra. Som tycker att de bör leverera sanningar till höger och vänster. I detta fall om föräldraskap.
För mej är det solklart; var och en avgör själv vad som är bäst för ens barn. Ganska enkelt. Jag lever mitt liv och du lever ditt. Right?!
But no!
På ovannämnda debattsida finns det RIKTIGA människor som tycker att de på allvar har rätt att döma andra föräldrar. De finns inga betänkligheter hos dem. De vet att de har rätt! Dessa människor har inga som helst begränsningar. De dömer ut mamma efter mamma. Talar om precis hur usel man som förälder är om man gör si eller så. De berättar för en att man minsann aldrig borde ha skaffat barn. Att man borde förlora rätten till att vara förälder samt att ens barn förmodligen kommer att bli skadad för livet av ens handlingar.
Det svartnar framför mina ögon när jag läser dessa människors inlägg. Jag vill slå dem i deras självbelåtna ansikten och skrika till dem vilka idioter de är.
Så har jag sjunkit ännu lägre än dem. Blivit en ännu hemskare människa än vad de någonsin kommer i närheten av att vara. Men jag vet inte hur jag ska stilla min ilska. För allt dessa människor säger träffar rakt på min ömmaste mammapunkt - det ständigt dåliga samvetet.
Borde jag lämna Lennon på dagis? Leker jag för lite med honom? Vet han att jag fortfarande älskar honom fastän jag nyss var så arg? Kan jag ge honom färdiglagade köttbullar två gånger på en vecka? Får han tillräckligt med stimulans?
Listan fortsätter i evighet. För mitt dåliga samvete finns alltid där. Även fast jag vet att jag gör mitt bästa. Trots att jag älskar mina ungar till döds och alltid gör mitt yttersta för att vara en god förälder. Förmodligen kommer det alltid att finnas där. Så länge jag lever. Och jag kan lära mej att leva med det. Tänka att det dåliga samvetet finns där för att påminna mej om att alltid försöka göra saker bättre.
Men när dessa människor sätter igång, så förstör de något hos mej. De sårar mej djupt trots att jag inte känner dem. De får mej att känna mej som en värdelös och oengagerad förälder. Som om jag inte borde ha rätt att fortsätta vara mina barns mamma. Och det gör mej så förbannad att jag vill gråta!
De får tycka vad de vill! Uppfostra sina barn hur de vill! Men de har ingen rätt att döma oss andra! De har ingen rätt att tala om för oss vad som är bäst. Tycka att de har facit till ett korrekt föräldraskap. För hur kan man någonsin tro att det man själv gör är det enda rätta!? För alla?!
Dela med sej, kan man göra. Om hur man själv gör. Vad man tycker funkar med sina egna barn. Men att med pekpinnen anse sej vara en allvetande förälder (läs: skräphög) är helt enkelt förkastligt!
Jag förstår att min upprördhet kan tolkas som att jag önskar att jag vore en bättre mamma. Och till viss del kanske det stämmer. Men gudarna ska veta att jag gör mitt bästa. Precis som vi alla föräldrar säkerligen gör! Och vi behöver inte höra vad som är rätt eller fel. Vi behöver uppmuntran, tips, råd och peppning! Inga predikningar om hur usla vi är. För det talar vi om för oss själva alldeles för ofta!
Och nu ber jag mina bloggläsare som inte har barn om ursäkt för ett hemskt, hemskt ointressant inlägg! Om jag själv läst detta för fem år sedan hade jag skakat på huvudet och tyckt mycket synd om den labila mamman som skrivit inlägget!
Lugn o stilla!!!! Du är bra du är den bästa mamman dina fina pojkar kan ha. Bara ställ dig över alla idioters åsikter, dom försöker framställa sig själva som bättre genom att hacka på andra. Basta!
KRAMAR
Ha ha gick i gång så jag glömde visst skriva mitt namn
Jag måste genast kolla upp mamas debattsida för att oxå döma ut andra mammor. Att bli avbruten i min självupptagenhet är det tröttsammaste jag vet.
Hej!
Vad kul att läsa här igen, jag tappade adressen när jag bytte dator och då fanns det ingen bäbis. Jag kommer inte ihåg hur jag hittade din blogg, kanske mama? Hur som helst, jag är glad att jag hittade igen den!
Köttbullar är bra mat, i mig svider det när jag serverar snabbnudlar , men jag hatar matlagning och matlagning hatar mig....
Förstår precis hur du menar...heja dig som reagerar! Största kramen!
Om jag hade barn hade jag nog också "valt" att uppöras för det är ju som allt annat ett val att läsa vad idioterna skriver, men jag skulle också ha svårt att blunda. Jag säger "ge dem vad de tål":). Trots att jag är helt säker på att du och jag också kan sätta oss till doms över människor och barnuppfostran som vi skakar på huvudet åt, är det inte rätt iaf!! Jag VET att du som alla andra kämpande föräldrar gör sitt bästa,(kolla solsidan på svt play. Mkt rolig ang föräldraskap och barnmat), och som prästen sa på mitt fejkdop jag var på förra veckan: det enda föräldraskapet är det ofullkomliga föräldraskapet! Puss till min favvomamma.
Herregud, sådant här retar upp mig till max med. Ingen har rätt att döma ut någon för att man uppfostrar sitt barn på ett eller annat sätt.
Jag håller med, " sköt ditt så sköter jag mitt".
Sen så kan man juh alltid dela med sig av saker som fungerar bra etc.
KRAM
