Hemma igen.
Lämnade dessutom min finaste svarting efter mej. Tänker att hon har det tusen gånger bättre hos mina föräldrar som har hundar hemma hela tiden. Dessutom kan hon bada varje sekund om hon vill. Och jag slipper ha dåligt samvete för att hon aldrig får sina promenader. Fina, fina Geisha...
Oooooooh, så spännande det var att kliva över hemmets tröskel! Skulle jag känna igen mej?! På nedervåningen, japp. Fortfarande flyttkartonger på varenda kvadratcentimeter.
En trappa upp då...?
Oh, my!
Tak-kupan till vänster samt en del av allrummet. Öppningen rakt fram, badrum.
Öppning till vänster, badrum. Öppning till höger längst bort, Lennons rum. Öppning till höger närmast, garderob/förråd eller walk in closet, om man som jag, lurar sej själv till lyx.
Bakom plasten där maken smyger, Vinces rum. Resten av utrymmet, allrum.
Tak-kupan (still fönsterlöst) och ännu en del av allrummet.
Alltså, I am sooooo happy för allt detta ovan! Det ÄR så fantastiskt att se det växa fram! Absolut värt varenda minut vid kokande grytor (please, hjälp mej minnas det imorgon!).
För det är då jag VERKLIGEN prövas som mamma och husmor. Maken lämnar residentet 07.30 för arbete och kvar är jag med två ungar samt två snickare. Ingen att be om hjälp (läs: väsa argt till).
Men det fixa ´la jag!
För se så glad och käck jag ser ut!
Och det är nu jag behöver er hjälp! Studera noga fotot ovan. Lägg på minnet det runda ansiktet samt dubbelhakan. Jämför sedan med fotot jag kommer att lägga ut om en månad. Cause tomorrow begins mitt liv utan fika och skräpmat. So help me, God!
Ser ju fantastiskt ut, med den där farten räknar jag med inredd och klar övervåning när vi dyker upp om en och en halv vecka:-)
Nyttiga veckor börjar även för mig i morgon! KRAM
:) Det går verkligen framåt! Vad är tidsplanen, när har ni er fantastiska övervåning klar?
Det sunda livet ja.... Jag försökte... Men vågen ville inte vara min vän... Gick snabbt ner två kilo, men sen måste den ha gått sönder för den tog sig alldeles för sakta ner till målvikten = jag hade inte tålamod att vänta, haha. Kram!
Igen: JÄKLAR!! Kul att det går framåt:). Heja dig och din framtida kamp m vågen:). Jag ska stå längs vägen, inte med sportdryck å heja, utan med chokladboll och rödvin (ja, det funkar säkert. Rött och choklad du vet) och avundsjukt blänga på dig som orkar och blir smalare och smalare men ändå inte bjuda när du vill smaka utan egoistiskt (men utåt sett är det förstås för din egen skull såklart) mumsa för mig själv!!:). Nä...jag ska förstås ta med sportdryck till dig så vi kan skåla. HURRA för dig.
Oj va långt de har hunnit!!! Du är ju såååå snygg, inte ett kilo för mycket!!!
Kram K
Men finafina du! Sluta fundera på vågen...
Kramar!
Men finafina du! Sluta fundera på vågen...
Kramar!
Vi vill komma ut och hälsa på oxå! Eller kanske inte om det är så att fikat plötsligt dragits in:) Det ser ut att bli super ju, bygget! Och måste du verkligen fixa mat åt byggarna? Det verkar som en dåååålig deal... Pyzz
Ulli: Klart vi är färdiga! Då har vi förmodligen ett garage as well :)
Cecilia: Vi räknar med att vara klara om ett par veckor. Badrummet blir dock färdigt i höst nån gång. Men viktigast att pojkarna kan flytta upp och alla kartonger likaså :)
Malin: PUSS! Å du tror att jag skulle springa vidare utan chokladboll och vin. Med dej! Nä, då kan jag låta ett par kilo sitta kvar :)
Karro: Tack! Men JUK (jag utan kläder) är inte lika snygg :)
Anna: Puss! Slutar fundera när JBJ ringer på ;)
Cissi: Fika serveras alltid till gäster. Och ingen regel utan undantag!
Ang mat till snickarna - så fint som de gör är de egentligen värda nobelmiddag every kväll!
Pyss tillbaka!
Oj vad det händer mycket med bygget och oj vad snygg du är!!! Kram på dig!!
