Framtida arbetsledare?

Nämen, kommittéarbete är kul! Verkligen. Asakul! Jag borde gå med i fler.

Samfälligheten där jag bor består av olika arbetsgrupper. Och alla måste engagera sej. Så är det ju. Dra stt strå till stacken. För att allt ska fungera.

Så jag satt där på årsmötet och fattade att turen nu kommit till familjen Agnemyr. Jag räckte pliktskyldigast upp handen på frågan om vem som kunde tänka sej att gå med i festkommittén. Tänkte att det nog var en arbetsgrupp som skulle passa mej. Till skillnad från vattengrupper, väggrupper, avloppsgrupper och andra grupper där det krävs mer än att vara blond.

Men så kommer valborg. Och kvisthögen på lekparken skall eldas. Majbrasa-pajbrasa. Fnys! Och detta spektakel ska jag och Jenny ansvara för. Är det lagligt undrar jag?! Att gemene man får fjutta på vilken hög av skräp som helst?! I veckorna två har jag funderat över denna eldning. Så kryper det fram att vattenpumpar eller vattenslangar bör ordnas och ditten och datten och jag får andningssvårigheter.

Varför i helaste helvetet har jag hoppat in i denna grupp? Hade det inte varit bättre att fixa lite med vattnet här i våra kranar (för det är väl vad vattengruppen gör?!).

Men Jenny, min klippa, hon finns där. Så tillsammans fixar vi det. Vatten, olja, eld och en massa trädgårdsslangar. Men där slutar vårt kunnande. Och till själva genomförandet anlitar vi männen i området.

Jaja!!! Jag vet vad ni tänker. Kvinnor KAN! Men jag kan fan inte. Och orkar heller inte lära mej. Jag måste amma och byta blöjor. Stanna kvar i kvinnofällan. Fortsätta låta min man göra obekväma grovarbeten.

Så jag sitter här i soffan och passar våra barn. Johan står som eldvakt. Kastar kvistar och bräder längre in i elden. Blir svart om händerna och verkar manlig. Och det är ju roligt för honom.

Jag var iallafall där. Höll i vattenslangen och såg ansvarsfull ut.



Men påfjuttningen fixade Tommy tryggt och manligt.



Tack bästa Tommy!!!

När grannarna i området frågade om jag var festfixare, svarade jag självfallet ja! För det är jag ju. Jag ser mej själv lite som en arbetsledare som delegerar. Delegerar in absurdum möjligtvis. But still!


Kommentarer
Postat av: Ulli

Delegera är nåt underbart och som vanligt skriver du så himla träffsäkert :-) Stor o fin brasa ni hade, i vårt område fanns igen, fick åka en bit bort till ett ställe där scouter ordnat Valborgsfirande...brasa..ja ja det var lite eld i allafall o ungarna fick grilla pinnbröd, dom blev lyckliga, jag stinker rök..KRAM

2010-04-30 @ 23:41:59
Postat av: Annica

Delegera mera!!! Nån måste göra´t och varför inte du! Puss

2010-05-02 @ 10:00:18
Postat av: Malin

Hihi...du ser så sjukt ansvarsfull ut på kortet. Fast mest hemskt, hemskt söt faktiskt:). Delegera är en konst som jag tyvärr inte behärskar...Måste göra allt själv:). Så det måste jag lära mig mer om!! Puss till dig och kram och allt som får dig att må bra skickas härmed genom luften.

2010-05-02 @ 10:25:53

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0