I ilska och i glädje vill jag dela mitt liv med dej. Tror jag iaf!
OM OM OM, jag någon gång skiljer mej. Då vet jag varför. Det kan bara finnas en endaste anledning till det och den anledningen stavas FÖRSÄKRINGSKASSAN.
Lennon föddes den 22 september 2007 och sedan den dagen har jag och Johan bråkat en kväll varje månad. Den kvällen tillbringar vi framför datorn och försöker fylla i föräldradagar. Aldrig har vi lyckats på första försöket och aldrig har vi undvikit bråk.
Denna regel gällde även i afton.
Alltså, jag fattar bara inte hur vi lyckas!? Hur i helvete vi varje gång har glömt att anmäla något eller begärt för mycket eller för lite eller glömt att begära eller inte fyllt upp till 40 timmar eller inte skickat in blanketter eller friskanmält eller sjukanmält eller allt jävla annat man ska och inte ska göra till FÖRSÄKRINGSKASSAN. Denna instans kommer att bli äkta paret Agnemyrs fall. I promise! Detta, trots att min svärmor arbetar där och dagligen undervisar oss i denna djungel av papper med rutor på.
Jag blir vansinnig varje gång! Varje gång! Ya hear me?!!!!! Nu är jag vansinnig! Galen av ilska för att jag varje gång blir galen av ilska och för att denna kväll slutade med att jag hällde UR mitt glas vin och Johan hällde I en whiskey i sitt glas. För att jag inte kan släppa hur fel vi hade fyllt i och för att jag har så ont i nacken att jag vill spränga något!!!
Så nu ska jag skriva ett kontrakt. Ett kontrakt där jag binder mej att alltid fylla i föräldrapenning den 17:e varje månad. I lugn och ro! På rätt sätt! I kontraktet skall där stå att jag förbinder mej att ALDRIG stress-fylla-i med Johan flåsandes i nacken. Det skall också finnas en rad där det står att jag moget och duktigt skall fylla i min almanacka ALLA dagar jag vill ha ersättning för. En fin notering på rättan dag skall kort och koncist skrivas ner så att jag sedan lugnt och fint kan gå tillbaka till då-tiden och lätt avläsa hur den tedde sig. Detta lovar jag på heder och samvete såväl som i himmelen så ock på jorden.
Och med det, mina vänner, skall jag nu skrida in till vardagsrummet och ge min man en kyss och aldrig mer bete mej som en fylla-i-blanketter-bitch!
Lennon föddes den 22 september 2007 och sedan den dagen har jag och Johan bråkat en kväll varje månad. Den kvällen tillbringar vi framför datorn och försöker fylla i föräldradagar. Aldrig har vi lyckats på första försöket och aldrig har vi undvikit bråk.
Denna regel gällde även i afton.
Alltså, jag fattar bara inte hur vi lyckas!? Hur i helvete vi varje gång har glömt att anmäla något eller begärt för mycket eller för lite eller glömt att begära eller inte fyllt upp till 40 timmar eller inte skickat in blanketter eller friskanmält eller sjukanmält eller allt jävla annat man ska och inte ska göra till FÖRSÄKRINGSKASSAN. Denna instans kommer att bli äkta paret Agnemyrs fall. I promise! Detta, trots att min svärmor arbetar där och dagligen undervisar oss i denna djungel av papper med rutor på.
Jag blir vansinnig varje gång! Varje gång! Ya hear me?!!!!! Nu är jag vansinnig! Galen av ilska för att jag varje gång blir galen av ilska och för att denna kväll slutade med att jag hällde UR mitt glas vin och Johan hällde I en whiskey i sitt glas. För att jag inte kan släppa hur fel vi hade fyllt i och för att jag har så ont i nacken att jag vill spränga något!!!
Så nu ska jag skriva ett kontrakt. Ett kontrakt där jag binder mej att alltid fylla i föräldrapenning den 17:e varje månad. I lugn och ro! På rätt sätt! I kontraktet skall där stå att jag förbinder mej att ALDRIG stress-fylla-i med Johan flåsandes i nacken. Det skall också finnas en rad där det står att jag moget och duktigt skall fylla i min almanacka ALLA dagar jag vill ha ersättning för. En fin notering på rättan dag skall kort och koncist skrivas ner så att jag sedan lugnt och fint kan gå tillbaka till då-tiden och lätt avläsa hur den tedde sig. Detta lovar jag på heder och samvete såväl som i himmelen så ock på jorden.
Och med det, mina vänner, skall jag nu skrida in till vardagsrummet och ge min man en kyss och aldrig mer bete mej som en fylla-i-blanketter-bitch!
Kommentarer
Postat av: Cissi
Åh jag förstår dig precis vännen för jag får ångest varje gång med! Är så rädd att jag ska skriva fel eller glömma eller inte kunna räkna till 40 för om man gör fel verkar det stört jävla omöjligt att ändra saker. Tur att du inte hällde vinet ÖVER Johan denna gång.
Postat av: Malin
Njha...du är utmanad. Kolla bloggen.
Trackback
