Frun berättar

"Att kräkas är som att föda barn fast åt andra hållet."

Det ÄR faktiskt det! Kan vara att det sistnämnda är aningen smärtsammare och kanske är det en orimlig jämförelse. Men jag står fast vid vad jag tycker.

Helgen har varit fylld av kräk.

Ni vet, sekunderna innan man bara MÅSTE spy. När illamåendet är så vidrigt att man vill dö. Då känner jag det som jag gjorde när en krystvärk var på väg under min förlossning. Hela kroppen dras samman och det finns inget att göra, annat än att följa med och kräkas/krysta ut det som måste ut. Sen när det är över, då borde man känna sej lättad och vila en stund. Men istället ligger jag och har ångest över nästa illamående/krystvärk som is bound to come. Hann också med att fundera över hur jag skulle få in luft mellan kräkningarna eftersom jag var så täppt i näsan. Jag provade att andas genom munnen men då - VARNING FÖR ÄCKELBESKRIVNING -  blåstes en del av kräket in i munnen igen.

Så det var min helg. Medan maken var på svensexa och drack sej till kräkningar. 

På söndagen trodde jag att allt var över. But NOOOOO, för på natten fick jag feber och så har det varit fram till idag. Idag kan jag nästan andas och idag kan jag nästan gå tjugo steg utan att vilja dö. 

Så nu när jag nästan är frisk är stressen över bröllopsfesten "välkommen" tillbaka. Två veckors planeringsjobb skall nu pressas ihop till en vecka. Till och med Johan har stresspuls. Och det har inte hänt sedan jag skrek åt honom under förlossningen att han, citat " Kunde väl för i helvete borsta tänderna!", slut citat.

Inatt somnade jag klockan tre. Hade fullt upp med att placera ut alla gäster vid borden a la om han sitter bredvid henne då blir han inte glad men om hon sitter bredvid honom då kanske dom kan prata om det men å andra sidan blir det inte bra för henne eftersom han har....etc etc.

Jag: "Johan...."

J: "Hmmmm...?"

Jag: "Jag kan inte sova..."

J: "Hmmm..."

Jag: " Jag kan inte slappna av!"

J: "Hmmmm..."

Jag: "Ska vi ha sex...?"

J: "Hmmm..."

Jag: "Vänd dej om då!"

J: " Hmmm.."

Jag: " Om vi har sex, då kan jag nog slappna av."

J: " Hmmm.."

Vi hade inte sex.


Så för att summera dagen hittills:

Jag är trött, otillfredsställd, stressad, hungrig men uppblåst, irriterad över min oförmåga att tänka ut ett bra festprogram samt GLAD över att June och Sophie flyger från USA över helgen endast för att var med på vår fest :)

Men det som är gjort är:

- Bordsplacering 
- Festlokal-koll
- Något skrivet om varje gäst (ska nog ändra pappas)
- Klänning inköpt (Tack och puss M och A för en härlig dag samt bra smakråd och Tack bästa kusinerna för mysig lunch!)
- Frisörbesök för att planera hur håret ska se ut
- Två tjejer som ska servera under festen är bokade

Jag har också lugnat min hunduppfödare genom att ögonlysa Geisha. Hennes kullbror har drabbats av PRA (är inte det en ny lag?) i ögonen. Lyckligtvis inte min goding men tydligen hade hon PPM (pensionfond, eller?!) på iris - iris (varför 2 ggr?). Jag hann inte ens bli upprörd och orolig över det faktum att min hund kanske kunde bli blind inom kort. Det säger ganska mycket om hur stressad jag känner mej. Eller så säger det ganska mycket om vilken usel matte jag är...?!

Tips ang. festprogram tages tacksamt emot! Anything! Please!

Dagens tacksamhetstanke:

TACK för att hela familjen börjar blir friskare!