The trip
Det ska jag saga er. Att nar man flyger med en ettaring till Thailand sa ar det inte ungen som ar problemet, utan jag sjalv.
Elva timmar instangd i en burk med manniskor jag inte kanner, otrevliga flygvardinnor (Ulli, onskar att det varit du!!!), ganska sa otrevlig mat och fyra hemskt, hemskt daliga filmer. Da lovar jag att det inte ar latt att halla god min.
Mitt barn var rena drommen mot hur jag ville vara. Han at, sov och lekte med sina sma bilar. Inget gnall, inget skrik och inte ett dugg rastlos.
Sen jag. Dar satt jag och agerade vuxen mor fast jag inom mej gnisslade tander och raknade langsamma minuter. Forsokte titta pa film, men come on! Indiana Jones, jag orkar bara inte! Forsokte lasa men blev sa trott i armarna av att halla upp tidningen och kunde heller inte luta den mot mina knan eftersom Lilleman lag utslagen over mej och Johan. Forsokte sova men direkt jag slot ogonen borjade det krypa i mina ben. Restless legs, sager dom att det heter. Och det drabbar tydligen oftast aldre manniskor. Ja, dar ser man...
Flygradslan gjorde sej pamind vid flera tillfallen och jag fick utlopp genom att skalla lite pa Johan.
Ungefar:
- Neeej! Nu stortar vi! Fan ocksa, jag blir sa irriterad nar det inte kan sluta skaka.
Eller:
- Jaha, vad ar det for fel nu da?!
Johan svarade inte.
Antal minuter med somn: 0
Antal timmar av radsla, rastloshet, irritation samt stolthet over son: 11
Men nu! Nu ar vi framme. I ett stekhett Thailand. Helt ljuvligt med poolen, beachen, restaurangerna och att bara vara har. Lilleman skoter sej exemplariskt och skrattar mellan sovstunderna. Han anpassar sej utmarkt och vi marker nastan inte av tidsskillnaden. Thats my boy :)
Jag har:
Inte brant mej.
Kopt sandaler klanning och tva bikinis (maste vara nat fel pa storlekarna har for jag minns inte att jag behovde sa stora trosor och sa sma bh:ar).
Druckit en misslyckad drink.
Atit undrbart god mat.
Sovit mycket, mycket daligt.
Badat massor med Lilleman.
Inte varit en god forhandlare och har sakert betalat way too much for det mesta.
Glomt att pussa Johan sa det maste jag gora nu!!!
Fortsattning foljer...
Elva timmar instangd i en burk med manniskor jag inte kanner, otrevliga flygvardinnor (Ulli, onskar att det varit du!!!), ganska sa otrevlig mat och fyra hemskt, hemskt daliga filmer. Da lovar jag att det inte ar latt att halla god min.
Mitt barn var rena drommen mot hur jag ville vara. Han at, sov och lekte med sina sma bilar. Inget gnall, inget skrik och inte ett dugg rastlos.
Sen jag. Dar satt jag och agerade vuxen mor fast jag inom mej gnisslade tander och raknade langsamma minuter. Forsokte titta pa film, men come on! Indiana Jones, jag orkar bara inte! Forsokte lasa men blev sa trott i armarna av att halla upp tidningen och kunde heller inte luta den mot mina knan eftersom Lilleman lag utslagen over mej och Johan. Forsokte sova men direkt jag slot ogonen borjade det krypa i mina ben. Restless legs, sager dom att det heter. Och det drabbar tydligen oftast aldre manniskor. Ja, dar ser man...
Flygradslan gjorde sej pamind vid flera tillfallen och jag fick utlopp genom att skalla lite pa Johan.
Ungefar:
- Neeej! Nu stortar vi! Fan ocksa, jag blir sa irriterad nar det inte kan sluta skaka.
Eller:
- Jaha, vad ar det for fel nu da?!
Johan svarade inte.
Antal minuter med somn: 0
Antal timmar av radsla, rastloshet, irritation samt stolthet over son: 11
Men nu! Nu ar vi framme. I ett stekhett Thailand. Helt ljuvligt med poolen, beachen, restaurangerna och att bara vara har. Lilleman skoter sej exemplariskt och skrattar mellan sovstunderna. Han anpassar sej utmarkt och vi marker nastan inte av tidsskillnaden. Thats my boy :)
Jag har:
Inte brant mej.
Kopt sandaler klanning och tva bikinis (maste vara nat fel pa storlekarna har for jag minns inte att jag behovde sa stora trosor och sa sma bh:ar).
Druckit en misslyckad drink.
Atit undrbart god mat.
Sovit mycket, mycket daligt.
Badat massor med Lilleman.
Inte varit en god forhandlare och har sakert betalat way too much for det mesta.
Glomt att pussa Johan sa det maste jag gora nu!!!
Fortsattning foljer...
Kommentarer
Postat av: Ulrika
Låter som ni har det underbart. Vad gäller flygresan, så får vi hoppas att ruggugglorna som jobbade snart pensioneras o att det kommer pigga glada tjejer som mig :-) Ha ha ha...
Härligt att Lennon skötte sig, din flygrädsla måste ändå ses som ett mindre problem i jämförelse med om han levt rövare i 11 timmar.
Njut njut njut
Kram Ulli
Postat av: Cissi
GUUUUUD vad underbart! Ha det nu så gött så gött!!!
Kram kram
Postat av: Pia
Restless legs är inte att leka med!!! O man behöver inte vara åldring för att ha det.. ;o)
Ha det så skönt!
Postat av: Malin
Johooo, det är baaaara oldies som får't:)
Trackback
