Frun berättar

Om jag hade bloggat för 15 år sen:

" Åh...buääää, buhuhuuuuuu! Jag vill döööö! Dö, dö, dö! Jag är kär i min bästa väns kille! Kär alltså! Så jävla kär att jag kräks! Men jag vet ju att det är fel. Att jag inte får göra något annat än att titta och drömma. För dom är ju ihop! Idag hjälpte han mej med matten. Jag satt i bibblan på den platsen dit jag vet att han brukar gå. Och han kom. Och satte sej mittemot mej. Och frågade om han skulle hjälpa. Jag sa ja och verkade extra korkad för att han skulle sätta sej bredvid mej och förklara bättre. Och längre...

Han har ringt! Yes! Han har faktiskt ringt! Och han säger att det är slut mellan honom och henne. Jag är så glad att jag inte kan äta.

Hon har ringt. Min bästis alltså. Och hon gråter och är förtvivlad. Han har gjort slut och hon fattar inte varför. Jag skäms.

Han som jag är kär i. Han har en bästa vän som ringde mej idag. Den bästa vännen är trevlig men jag gillar honom inte så värst mycket. Iallafall så sa han att han var kär i mej och ville gå på bio. Jag ville bara dö!

Han har ringt igen!!! Jag är så kär! Vi är kära båda två. Men våra bästa vänner är kära i oss.

Livet är så spännande. Och allt detta krångel och allt det förbjudna gör att jag vill ännu mer! Jag är en hemsk människa!

Han tog min oskuld..."


Om jag hade bloggat för tio år sen:

Jag: " Jag tror att jag är kär..."

C: " Det vet jag väl."

Jag: " Nej, du vet nog inte."

C: " Jo, jag vet. I henne..."

Jag: " Hur fan vet du det?!"

C: " Om inte jag hade pojkvän hade JAG varit kär i henne!"

En tjej! Jag är kär i en tjej! Men jag är ju inte lesbisk! Jag vet inte ens hur man ligger med en tjej. Men gud, jag vill ju ligga med henne! Men hon är ju för fan min lärare!

Jag blev av med min oskuld för andra gången.


Om jag hade bloggat för fem år sen:

"Jag bara gråter. Det är det enda jag gör. Floder av tårar. Min mage gör ont. Min kropp värker. Jag kräks för att jag mår illa. Mår illa av hur jag lever. Jag vet att han inte är snäll. Jag vet att han behandlar mej som skit. Och jag vet, jag vet!!!! Jag vet att jag måste lämna honom. Mamma gråter. Pappa gråter. Mina vänner gråter. Alla vill att jag ska komma hem. Alla tycker att jag är en idiot som stannar kvar. Ingen fattar hur svårt det är. Hur helvetes jävla svårt det är att kliva på planet. För jag vill inte! Jag vill inte till Sverige! Jag vill inte ha mitt jobb tillbaka! Jag vill inte bo i en lägenhet i äckliga, fula Sverige! Jag vill vara här. Här eller någon annanstans. Bara han finns hos mej. Även om han är elak. Ibland bara. Och jag vet ju varför han är det. Det är ju inte så lätt för honom heller. Men det fattar ingen. Ingen förstår min kärlek. Ingen förstår att jag älskar fast jag inte borde. Jag bara gråter. Gud, hjälp mej, ber jag. Fast jag inte ens tror på Gud.

Denna gång fanns ingen oskuld att ta. Men han tog allt annat..."