Frun berättar

"Jag tager Dig Johan att älska i nöd och lust."

Klart jag gör! Men Jösses så mycket enklare det är att älska någon i lust! När man är kåt, glad och tacksam. Och när man är frisk!

Jag är inte frisk. Jag har feber och ont i halsen. Absolut inte något livshotande men ändock ett tillstånd som är allt annat än skönt och lyckligt. Jag sover som en kratta eftersom allt snor fastnar i näsan och stoppar upp all luft. Därav tröttheten. Jag orkar knappt resa mej ur soffan om jag inte tagit alvedon på en stund. Därav förfallet här hemma. Jag är hungrig men vill inte äta på grund av svullen hals. Därav slarvigt lagad mat.

Allt detta leder till STOR irritaion hos mej på ALLT min make gör och inte gör. Jag är så trött och sliten att jag vill slå honom när han gör "fel". Självfallet inser jag att problemet ligger hos mej men jag har dessvärre inget bra recept som snabbt kan lindra allt det arga i mej. Jag är för det mesta tyst. Gör det jag ska. Säger endast vad jag behöver säga och däremellan försöker jag sova.

Idag mår jag bättre och med bättreheten kommer piggheten och därmed känns allt lättare. Jag orkar laga mat utan att behöva sätta mej ner varannan minut. Jag orkar till och med duscha och bädda sängen. Lyckades även med konststycket att följa hunden ut på en kissrunda. Idag har jag inte bara suttit stilla på golvet och låtit Lilleman hämta alla leksaker. Jag har själv följt honom till hans rum och lekt!

Jag känner att allt det pigga är på väg tillbaka. Känner mej sugen på olika maträtter och lääääängtar efter frisk luft. Det bådar gott!

Snart tar lusten över igen och då är allt lättare. Och roligare. Och skönare. Och härligare.
 
Och definitivt lättare för Johan att minnas varför han gifte sej med mej!

Dagens tacksamhetstanke:

TACK för att jag snart känner mej friskare!